ursäkt #345

Shit - och jag som slog på stora trumman och ropade ut att jag är tänd till tusen och nu rivstartar bloggen igen och nu är det slut på tystnaden. Och sen.

Tyst.

Men det är inte tyst. Inte här hemma i alla fall för min son hostar oavbrutet. Det bara pågår där inne i sovrummet: host host host host host. Och jag vabbar och tänkte att det finns ändå tid till att skriva, tid till att skapa men det gör det inte.  Och igår kväll satt jag och hamrade på tangenterna och tänkte att jag skulle skriva den där sköna historien om det trötta kaninen i Tanto som jag sparat bara till er i en hel månad men det blev inget bra och efter tre försök la jag ner. För den lilles hostningar skär genom kroppen och jag kan inte koncentrera mig. Det känns som om jag borde göra något annat – typ badda hans varma panna eller viska lugnande ord i hans öra istället för att försöka göra mig lustig i ord. Och i morgon fyller han år. Tre år. Och vi har inte hunnit med allt det där vi skulle fixat till hans stora dag för han skulle ju varit på dagis och inte hemma med fyrtio graders feber.

Det här inlägget betyder ingenting. Ännu en ursäkt bara för min egen otillräcklighet. Men vi kan väl säga så här då; Jag utlyser en tävling och priset är äran.

Jag tänkte byta bloggmotor – och byta namn på bloggen – men behålla innehållet precis som det är. För det här är ju redan en pappablogg – eller hur? Det känns ju konstigt att förneka. I första hand är det just vad det är.

Jag vill ha ett bra pappabloggsnamn. Så kom med förslag medan min son tillfrisknar. Och sen jävlar…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Bloggtoppen.se Denna blogg är listad bland Sveriges bästa bloggar



RSS 2.0