Så det blev inget jobb idag heller. Vad bidde de då då? Det bidde Willy´s i Sickla köpkvarter och inhandling av mat för tvåtusenfemhundra kronor. Det är inte så dyrt egentligen - vi fick ju mycket mat för pengarna (och många nya förpackningar att sopsortera) - men det är klart; man drabbas alltid av ett nervöst flin när kvittot åker ut och det är typ lika långt som en mindre människa och kassörskan frågar; var det bra så? Ja, det var det!
   Det sista jag grabbade tag i innan jag gick mot kassorna var en tanborste av märket Pepsodent med två små sugproppar till fötter. Den var till Allan för den han har är så sliten och jag har lovat honom en ny - en orange. Den här var orange och när han fick den - för kanske tjugo minuter sen - så blev han så där glad och så sa han det till mormor i telefon att; "jag har fått en ny taaaanborte, mormor - tan-bor-te", sa han stolt till mormor och sen till morfar och han sa att den var "oraaaa-ge" och jag tror dom förstod. Sen försvann han bort medan Lisa pratade klart med sina föräldrar och jag fyllde diskmaskinen. Plötsligt stod han i köket igen. Han hade ingen blöja på sig. Under hans lilla pung stack två små oranga sugfötter ut. Vi stannade upp och såg på vår son en stund, en konstpaus liksom, och jag bara; "Va fan, Allan. Du kan väl inte köra upp tandborsten i rumpan?" Och han, högt och tydligt och mycket glatt; "JAG VILLE KÖRA TANDBORSTEN I RUMPAN!"
   Okej, då säger vi så.

(Nej, jag tog ingen bild)

Så det blev inget jobb idag heller. Bättre lycka imorgon.



Läs även andra bloggares åsikter om barn, Allan, tandborste, Pepsodent, rumpa