Jag tycker det är så gulligt när han säger fel, Allan. När han kallar Karlsson på taket för Claesson på taket och Emil i Lönneberga för Emil i Bergen eller Herr Nilsson för Herr Nilssons (med ett s på slutet). Eller att han, när han trollar, högtidligt viftar med armarna och säger Hokus Pokus Filly Frukost - och sen helt resolut slänger ballongen eller legobiten eller vad han nu hade i handen bakom ryggen, säger TATA och förväntar sig en applåd. Vilket han ju får. Varje gång. Trots att han nog är världens sämsta trollkarl.

Det var bara det. För nu.


_________________________________________________
Läs även andra bloggares åsikter om felsägning, barn, trolleri