Ja. Då var det sagt. Nu är det slut med den här skiten. Jag skyfflar en stor spade med jord över den här bloggen och säger: må du vila i frid och av jord skall du också vara (eller hur det nu är). Du var min första blogg och du har lärt mig så mycket. Bra grejer och dåliga grejer. Roligt och tråkigt... (jag är ingen talare)

This Conversation is over.

Jag sa någon gång att jag döpte bloggen till det bara för att få avsluta den på detta vis. Med de där orden på engelska som säkert uttalats i tusentals filmer och nu kan jag inte komma på en enda. Den här konversionen är slut men jag slutar självklart inte skriva. Nej, det här är bara början. Följ med till PAPPA KALLE. Där forsätter allt precis som vanligt. Fast lite snyggare och lite lite lite bättre.

Shit - och jag som slog på stora trumman och ropade ut att jag är tänd till tusen och nu rivstartar bloggen igen och nu är det slut på tystnaden. Och sen.

Tyst.

Men det är inte tyst. Inte här hemma i alla fall för min son hostar oavbrutet. Det bara pågår där inne i sovrummet: host host host host host. Och jag vabbar och tänkte att det finns ändå tid till att skriva, tid till att skapa men det gör det inte.  Och igår kväll satt jag och hamrade på tangenterna och tänkte att jag skulle skriva den där sköna historien om det trötta kaninen i Tanto som jag sparat bara till er i en hel månad men det blev inget bra och efter tre försök la jag ner. För den lilles hostningar skär genom kroppen och jag kan inte koncentrera mig. Det känns som om jag borde göra något annat – typ badda hans varma panna eller viska lugnande ord i hans öra istället för att försöka göra mig lustig i ord. Och i morgon fyller han år. Tre år. Och vi har inte hunnit med allt det där vi skulle fixat till hans stora dag för han skulle ju varit på dagis och inte hemma med fyrtio graders feber.

Det här inlägget betyder ingenting. Ännu en ursäkt bara för min egen otillräcklighet. Men vi kan väl säga så här då; Jag utlyser en tävling och priset är äran.

Jag tänkte byta bloggmotor – och byta namn på bloggen – men behålla innehållet precis som det är. För det här är ju redan en pappablogg – eller hur? Det känns ju konstigt att förneka. I första hand är det just vad det är.

Jag vill ha ett bra pappabloggsnamn. Så kom med förslag medan min son tillfrisknar. Och sen jävlar…

Så där. Nu är jag klar. Jag har varit så extremt frånvarande under så lång tid men nu är jag tillbaka och tänd till tusen. Var har jag varit då? Jo, här. Och nu ska jag inte skriva mer om det för allt ni behöver veta finns bakom länken.